Samskapade. Demokrati. Stadsutveckling.

Rum och rumslighet är en konversation, inte enbart en behållare för människor och saker, därför borde även planeringen och designen av dessa rum vara präglade av konversationer.
Tvättstugan, en institution för demokratiska stadsplanering.

Organisationen Tvättstugan – en institution för demokratisk stadsplanering och projektet Kvartersråd har för avsikt att undersöka tvättstugan som ett av våra sista gemensamma utrymmen där vi möter våra grannar, antingen personligen eller genom tvättstugelappar och hur denna mötesplats kan vara värd för ett samarbete mellan boende, arkitekter och stadsplanerare för att möjliggöra samtal och samarbete. Samarbeten och samtal som tar vara på erfarenheter, önskemål och insikter som ligger inbäddat i var och en av oss i staden, bara av det enkla faktumet att vi bor och lever där. Detta för att främja demokratisk stadsplanering, för att ge insikt i processen som skapar vår byggda värld men också för att undvika att beslut tas som inte är förankrade i dem de kommer att påverka vilket kan leda till långa överklagnings processer och att projekt byggs och inte fyller de behov och inte drar nytta av de potential som finns.

Varför tvättstugan av alla platser? Av många anledningar men framförallt för att med all dess historia som revolutionerande medel i utvecklingen mot ett modernt samhälle. Den statuerar redan med sina nästan 100 år på nacken ett skinande exempel för hur man som medborgare kan påverka, göra skillnad och kollektivt, i samarbete skapa hållbara förankrade lösningar som står i framtiden och visar hur demokratiska processer är möjliga.

Allmänna klassrum – civic classrooms.

Tvättstugan började sina undersökningar i Tvättstugan med att ordna allmänna klassrum i en tvättstuga på Axtorpsvägen 38 i Umeå. Allmänna klassrum kommer från det pedagogiska nätverket The Civic University som drivs av public works i London. De har initierat ett pedagogiskt experiment för hur man kan låta klassrummet sträcka sig bortom skolorna och ta plats i samhället, i våra kvarter och gemensamheter, i vårt fall tvättstugor, för att göra kommunikation och kunskapsdelning mer tillgänglig. The Civic University sträcker sig över många olika discipliner för att låta olika typer av kunskap komplettera varandra och för att tillåta olika typer av lärande ta plats. Att lära ut och lära in är symbiotiskt inom det Allmänna Universitetet och genom att positionera sin läroplan ute i det fysiska rummet bland folket och deras kunskaper, så avser de att detta nätverk även ska fungera som ett stöd för dem som vill utveckla aktiviteter i sina kvarter och sammanhang, liksom vi gjort med allmänna klassrum – civic classrooms i tvättstugan. Här nedan beskriver public works tanken bakom civic classrooms.

´The Civic University draws together a network of local and international ‘civic classrooms’ – physical rooms situated within specific areas in a city – where knowledge about hands on city making is produced and disseminated on various sites such as social housing estates, high streets, community gardens, parks and other urban sites currently under threat. ‘ Läs mer på public works hemsida.

Samskapande som demokratisk planeringsprocess.

Co-design eller samskapande som vi valt att kalla det, undersöker förutfattade meningar om samtida designprocesser. I den samskapande design processen så är deltagarens medverkan högt värderad och aktivt introducerad in i en roll som partner in study, en utveckling från den annars så vanliga rollen som subject of study i samtida designprocesser. Organisationen Tvättstugan anser att samskapande är en nyckel i den demokratiska stadsplanerings processen som möjliggör att förankrad kunskap, erfarenheter och önskemål kommer fram och tillåts definiera vad som byggs och hur.  Genom att inkludera samarbete och samskapande mellan politiker, stadsplanerare, arkitekter och de som kommer att använda det som planeras så bidrar man till en upplösning av en hämmande avgränsning mellan beslutsfattare, designer och användare vilket ställer våra roller på kant och tillåter för nya insikter. Då man öppna upp för samskapande processer så kan all typ av expertis, den hos akademiker, praktiker, näringslivet och allmänheten få chansen att bli värderad och tillåtas hjälpa processer av kunskapsproduktion som i sin tur hjälper att generera informerad och förankrad stadsutveckling. Samskapande lovar därigenom att vara omvandlande för planeringsprocessen och då inte endast inom forskning och utveckling av den utan även socialt, genom medborgare och sociala gruppers engagemang i den, engagemang som i sin tur ger näring till demokratin.

Nya processer för demokratisk stadsplanering.

1% av Sveriges population arbetar i ett politiskt parti.

5% av Sveriges population är medlemmar i ett politiskt parti.

70% av Sveriges population anser att de inte litar på politiker

Källa: Medborgardialog som del i styrprocessen, Sveriges Kommuner och Landsting, 2013.

Statliga organ som Sveriges Kommuner och Landsting och Boverket producerar statistik som visar på hur det aktiva engagemanget i den befintliga partipolitiken dalar och argumenterar för hur nya metoder krävs för att komma till insikt och förståelse för det man planerar för. Undersökningar där invånarna måste avsätta tid för att sätta sig in i komplicerade beslutsprocesser och planförslag hindrar många från att anskaffa insikt och engagera sig i att förstå stadsplaneringen, detta gör det i sin tur svårt att bilda en åsikt då nya förslag om projekt och utveckling läggs fram. I Plan och Bygglagen finns en paragraf som behandlar just samråd med medborgarna och planering och byggnation, som i sin tur kräver att kommunen organiserar möjligheter för medborgarna att komma till tals. När och hur dessa skall organiseras är dock inte specificerat vilket lämnar mycket svängrum för hur sent i processen samrådet kommer och även hur väl eller icke-organiserad ett sådant kan vara.

För att främja demokratisk stadsutveckling så krävs ett aktivt engagemang i processer som undersöker, testar och utfärdar medborgardialoger. Detta för att göra planeringsprocessen och informationen den innefattar tillgänglig för alla, för att förankra förståelse för hur var och en av oss som bor och lever i våra städer, tätorter och byar är med och skapar det kollektiv som sedan ger livet till dessa platser. För att alla dessa platser i sig och tillsammans ska bli demokratiska så måste alla få komma till tals på ett sätt som är lätt, konstruktivt och tillgängligt.

Utsatthet på bostadsmarknaden.

Forskare vid Malmö Högskola argumenterar i publikationen Nyttan med Allmännyttan att bostadsmarknaden blivit hårdare efter att den nya lagen från 2010 som kräver att de Allmännyttan bostadsföretagen drivs enligt affärsmässiga riktlinjer, i kort, att de ska generera avkastning. Forskarna i Malmö ser hur det blivit avsevärt mycket svårare att få hyreskontrakt för bostadssökande som är belånade, inte har tillsvidareanställning och som är unga, parametrar som många unga och specifikt studenter uppfyller.

Som ung medborgare så står man inför mycket lärande; hur en försäkring fungerar, vad får man slänga i ett vanligt soprum, hur hanterar jag ett sparkonto, är det okay att skaka mattorna från sin balkong, hur får man studentlånet att gå ihop med livet? Det är många system, normer och konstellationer att sätta sig in i för att sedan antingen ta avstånd, sjunka in i dem eller försöka skapa någonting nytt. Vad som är viktigt att förstå är att man som ung sitter på väldigt mycket insikt och information redan, endast av den anledningen att man är just ung. Därför krävs insikten hos unga för att planera och bygga för unga.

Att initiera kvartersråd, liksom kvartersråd finns i många av de kommuner med Allmännyttiga bostadsföretag (i Umeå till exempel så finns det 44 st kvartersråd), i studentområden för att i samarbete komma till lösningar anpassade för just studenter är ett förslag på hur man kan initiera demokratiska medborgardialogs processer.

Projektet Kvartersråd, avsikter, intentioner och förhoppningar.

Projektet Kvartersråd avser att initiera en serie kvartersråd i tvättstugan på Axtorpsvägen 38 i Umeå och i andra tvättstugor runt om i staden. Genom kvartersrådet så kommer boende, förflyttning, bostadsmarknad och planering att diskuteras och behandlas genom samtal, föreläsningar och workshops för att slutligen producera ett processförslag för hur liknande kvartersråd kan fungera som ett medel för medborgardialog, medskapande och lärande om planeringsprocessen och vikten av att göra sin röst hörd.

Projektet har initierats med avsikten att adressera den utsatthet som unga och studenter står inför på bostadsmarknaden, den enorma förflyttning som sker från universitetsstaden Umeå efter att studenterna avslutat sina studier då bostadsbristen hägrar och lite strukturer finns för att göra det attraktivt och enkelt för studenter att stanna kvar i staden efter att de tagit examen. Projektet menar att undersöka om planering i samarbete med studenter skulle kunna producera förslag till en bostadsstruktur som skulle kunna integrera studenter effektivare in i staden Umeå och i sin tur leda till att fler stannar kvar och inte flyttar sitt liv och sin införskaffade kunskap någon annanstans efter att åren på universitetet är avklarade. Skulle det vara möjligt att generera hållbar populationstillväxt genom att studenter vill och enkelt kan stanna kvar efter sina studier, genom att planera för integration av studenten in i staden, både genom alternativa hyressystem, aktiva sociala projekt och nya bostäder, allt framtaget och designat med människor från användargruppen?  Om studenten känner att den tillhör staden, då kanske den vill fortsätta tillhöra även efter att studierna är över.

Samordnare för projektet är organisationen,

Tvättstugan – en institution för demokratisk stadsplanering.